Vissa böcker är, som du säkert vet, svårare än andra att få ett fast grepp om. Ken Rings Livet är en sådan bok. När jag recenserar brukar en stor del av recensionen vanligtvis växa fram under läsningens gång. Jag samlar anteckningar i marginalen. När boken väl är färdigläst återstår att värdera mina enskilda intryck under läsningen; i relation till boken som helhet, i relation till tidigare böcker i samma genre, i relation till ideologi och samhälle (listan på möjliga relationer kan göras mycket lång). Min vanliga arbetsprocess fungerade emellertid inte när det gäller Livet av Ken Ring, eftersom den på många vis är alltför unik för att mina invanda arbetsmönster skulle rå på den. Unik, på både gott och ont. Det krävdes lång tids begrundande av helheten efter läsningens slut innan jag ens kunde försöka mig på att formulera ett omdöme om boken. Men när jag efter någon dags funderande till slut ändå tyckte mig förstå Livet i sin helhet så lossnade det. Här kan du läsa resultatet i Borås Tidning. http://www.bt.se/kulturnoje/bocker/unikt-sprak-i-ken-rings-sjalvbiografi(4488889).gm