Kunskapens lovsång

I drygt 500 år har de tryckta böckerna varit vårt minne. Trygga och skyddade står de i bokhyllorna med ryggarna vända mot oss och väntar på att bli lästa. Det som trycktes för hundratals år sedan går ännu att läsa. Boken är både upplevelse, kunskap och arkiv på en och samma gång. Vi når långt tillbaka i tiden med hjälp av den. Än så länge i alla fall. Texter som idag skrivs digitalt men inte trycks är spårlöst försvunna inom loppet av några decennier, om de inte kopieras. På så vis har den senaste informationsteknologin inneburit ett stort kliv bakåt i tiden.

Nina Burton ger läsaren en verkligt tankeväckande bild då hon i inledningen till sin bok Gutenberggalaxens nova: En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution skriver att texterna som vi idag har i våra läsplattor flyter liksom i antikens bokrullar. Det ständiga behovet av att säkra dem i digitala arkiv kräver dessutom regelbundna säkerhetskopieringar, precis som under handskrifttiden. Allt medan en fysisk bok fortfarande är sitt eget arkiv, vilket enträget trotsar tidens och informationsteknologiernas skiftningar.

Kärleken till boken som teknologi, objekt samt förmedlare av berättelser och kunskap är så stark i Nina Burtons bok om Erasmus av Rotterdam och 1500-talets medierevolution att den smittar av under läsningen. Erasmus är den person som näst efter boktryckarkonstens uppfinnare Johann Gutenberg har betytt mest för bokens tidiga utveckling. Han var det tidiga 1500-talets och renässanshumanisms klarast lysande stjärna. Och än idag kan hans levnad och kunskapsideal med människans värld i centrum sprida ljus över språkets, kunskapens och humanismens sanna värde som Västerlandets stabila grund och högsta stege. Inget krig har någonsin gjort Europa stort. Det har däremot tankar och berättelser i böcker gjort.

Det är ett mycket fascinerande levnadsöde vi får följa i Nina Burtons bok. Hon låter oss bland annat hänga med på flera av hans otaliga resor till båts och på hästryggen, kors och tvärs över den västra delen av vår kontinent. Resorna gick till och från Nederländerna, Italien Frankrike, England, Schweiz och nuvarande Tyskland, alltid med skrivdon och papper nära till hands och oftast med ett publicistiskt uppdrag på gång. Endera var han på väg till någon publicistfamilj i Venedig, en boktryckare i Basel eller till bokmässan i Frankfurt.

Först reste han som en katolsk munk men senare, befriad från sina munklöften, blev han en fri författare på den yrvakna litterära marknad som snabbt växte fram i boktryckarkonstens spår. Då han inte reste korresponderade han via brev (korrespondens som var av sådant allmänintresse att han dessutom lät trycka den regelbundet). Erasmus av Rotterdam var utan tvekan en av tidens mest lästa författare. Den satiriska essän Dårskapens lov från 1511 var en av hans verkliga bestsellers. I hans verk häcklades bland annat dåtidens korruption och maktmissbruk i den katolska kyrkan. Erasmus av Rotterdam ville dock inte, till skillnad från hans samtida Martin Luther, splittra kyrkan. Istället försökte han förena den kristna trons grundvärderingar med det antika bildningsarvet. Han var en sann renässanshumanist som värdesatte sin egen intellektuella frihet och integritet mycket högt då han blickade bakåt i tiden för att finna en väg framåt.

Nina Burton lyckas förmedla en detaljerad bild av hans liv från födelsen runt 1469 till slutet 1536, född som en oansenlig oäkting till en präst som bröt celibatlöftet med sin hushållerska och död som en av det dåtida Europas superkändisar. Ibland kan levnadsteckningen kanske bli för detaljerad, på tydlig bekostnad av den essäistiska ton som författaren eftersträvar. I de stunderna är texten lite enformigt uppradande av namn och bekantskaper som Erasmus träffade under sina resor eller korresponderade med.

Absolut bäst är boken då Nina Burton låter skildringen omfatta även den medie- och kunskapsrevolution som 1500-talets människor levde i. En revolution som det är svårt att inte relatera till vår egen tids omvälvningar på mediemarknaden. Det är mycket givande att med den tidens humanism, begynnande bok- och tidningsmarknad samt framväxande postväsende lockas till tankar om hur vi idag förhåller oss till kunskap, bildning och informationsteknologi. Jag tror faktiskt att vi har en hel del att lära av renässanshumanisternas nyanserade och samtidiga bejakande av antika källor och nyskapande medieteknologiska innovationer, deras sätt att se historien och samtidigt skåda en möjlig framtid.

Recensionen har publicerats i bland annat Borås Tidning och Kristianstadsbladet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: